hellinken

Är ni lika möra som jag denna morgon? Man blir iaf det av att hoppa på kryckor dagarna i ända, sen har jag blivit lite förkyld också vilket inte förbättrar mörheten direkt... Menmen jag är glad ändå.

Igår började jag packa. Jag ska äntligen få åka hem (till Skövde), som jag har längtat! Men sen jag börjat packa har jag bara börjat längta mer, det är som om jag inte förstår att jag faktiskt ska till Skövde och stanna denna gången. När jag räknar på det så har jag inte bott hemma på 6 veckor... och jag har inte bott själv på 7 veckor efter som Skövde gänget bodde ihop sista veckan... Jag tror jag har glömt hur man gör. Men som min lilla Anna säger "det kommer gå fint. det finns ju inget annat alternativ". Så vi tror på det.

Min fot är mycket bättre... säger mamma iaf... jag har börjat lägga om såret själv, men nu är det så litet att det knappt behövs om det inte vore för att få lite stöd så att jag kan träna på att belasta foten lite lite lite grann. Såret ser enligt min åsikt fortfarande otäck ut. men biter man ihop så kan de se lite intressant ut. 

När jag kommer hem kanske jag får en bättre bloggrutin.. känns som jag har tappat den lite... får hoppas på det :)

Vid 6 imorgonbitti bär det av till Sundsvall, begravningen är på fredag. Nu vallfärdar hela släkten från hela Sverige, det kommer bo människor i varje vrå i varje hus. Det kommer bli en helg fylld med kärlek, det är helt säkert. Den kommer vara tuff men kärleken kommer att vara otroligt påtaglig... Vår älskade mormor, så saknad..

Nu måste jag äta frukost...

Hoppas ni får en jätte bra dag..

Krams