Resdag

Denna dag började otroligt bra, jag hade somnat med 3 av min älskade kusiner, vaknade upp i mitten av sängen. Gick ner och duschade, fick x antal stötar av duschen, det fanns inget varmvatten, men jag vaknade i alla fall. Sedan åt jag frukost och drack kaffe,(kaffe på morgonen är helt underbart!!), sedan packade jag alla mina grejer, dags att resa vidare, allt fick otroligt nog plats i min väska =D. Därefter åkte vi in till stan.

Vi (kusinen och jag) tog en mysig promenad på stan, åt en dyr men rättvisemärkt och ekologisk lunch på Barista. Otroligt mysigt kafé, fatta vi satt i gungor och åt!! Hur mysigt är inte det?.

Men tiden gick alldeles för fort som vanligt och klockan närmade sig tre. Vi vandrade bort till stationen, blev lite lagom vemodiga när det allt mer gick uppför oss att vi nu skulle sova x-antal nätter i olika sängar =P.
Men vi fick helt enkelt bita ihop, tåget kom och jag fick åka...
 
Där satt jag nu ensam på tåget, efter att alltid ha haft mycket folk omkring mig flera veckor var det en konstig känsla som kom... Trots att jag så mycket älskar att prata och har surrat som en galning konstant i 3 veckor så valde jag ändå att inte sätta på Ipoden och inte läsa en bok, inte ringa någon. Jag satt verkligen bara tyst och tänkte på ingenting... man skulle kort sagt kunna säga att jag väntade på att tröttna på att göra ingenting...
Visst jag smsade lite grann, men det var all kommunikationen jag hade så gott som hela dagen. Jag är lixom överaskad över att jag lyckades vara tyst så sjukt länge...
Trodde Jag....

Men vid 8 tiden så kom jag på mig själv med att sitta och "prata" med min egen spegelbild... men visst är det väl inget konstigt med det eller? Jag menar jag hade faktiskt varit tyst så gott som... 9 tim...
Dessutom så lyssnade jag på musik å så plötsligt så såg jag jag mig själv sitta där och mima musiken,
sen märkte jag va otroligt rolig jag såg ut, och då försökte jag se häftigare ut vilket blev ett långt projekt.
Jag är väl inte knäpp... eller?

Nä bara när jag blir ensam för länge =P


Ett anorlunda slut

Igår hade jag en tråkigt fredag kväll. Satt ensam hos min morbror. Ingen hemma... satt en stund vid msn, läste lite i en bok, satt å sappade bland alla olika kanaler på tv. Såg lite på filmen "tur och retur", bytte sedan till filmen "click".
När jag satt och mest väntade på att något intressant skulle hända, så kom en hel drös med folk in genom dörren, (två kusiner, en man som var sommarbarn till mormor och morfar när han var liten och så hans två barn). Trevligt tänkte jag nu kanske jag kan få ett lite mysigt slut på den här dagen iaf. Vi gjorde i ordning fika och satte oss och samtalade om allt mellan flick/pojkvänner till hur olika de kollar leg på systemet. En stund senare kom även min morbror och hans fru hem och tog del av gemenskapen. 

Plötsligt ringer telefonen och samtalet avbryts...
Min morbror lägger på luren springer mot dörren innan han går ut genom dörren så vänder han sig om å säger "korna har hätt fram sig". ( hätt fram sig betyder att de har rymt)
Alla reser sig från bordet och så bar det ut på kvigjakt. Som tur var så var de lätt fångade o vi vallade in dem i hagen igen.

Sedan vandrade vi hemåt igen och så gick vi å la oss.

Snacka om ett händelserikt slut på en tråkigt kväll =P

Kom ihåg mig då

När du står ensam kvar på tå
och ytan inte går att nå
När du träffat botten
kom ihåg mig då

När du tagit första bästa tåg
och gör vad som helst för en dialog
När du står sist i kön
kom ihåg mig då

När vintern gömmer dina spår
så att du inte hittar hem
när du är vilsen i en vinternatt igen
Kom ihåg mig då

När det blir varma sommardar
kom ihåg mig då
kom ihåg mig då
När vinterisen ligger klar
kom ihåg mig då
kom ihåg mig då
Här finns du kvar

När du står på toppen och tittar ner
och det är ljust vart än du ser
När du har vunnit
Kom ihåg mig då

När du får spring i dina ben
och jordens dragningskraft är klen
När du är i luften
Kom ihåg mig då

När våren öppnar sina dörrar
och du tar den långa vägen hem
När du sitter på ute serveringen där vi sett igen
kom ihåg mig då

När det blir varma sommardar
kom ihåg mig då
kom ihåg mig då
När vinterisen ligger klar
kom ihåg mig då
kom ihåg mig då
Här finns du kvar

när varje dag känns likadan
och när det skymmer över stan
och när du drömmer kom ihåg mig då

När du har varit i alla vrår
när du har testat allt som går
när du har tröttnat kom ihåg mig då

När det blir varma sommardar
kom ihåg mig då
kom ihåg mig då
När vinterisen ligger klar
kom ihåg mig då
kom ihåg mig då
Här finns du kvar



Otroligt bra låt.


Du kom ut ur drömmen

Jag har väntat dig så länge, var har du varit hela mitt liv? Vi har mötts några gånger men då har det kännts som att du snarare kommit för någon annans skull... men ändå har jag likt förstummat beundrat dig när du kommit.  Jag har väntat på att du skulle komma och möta mig på min vandring genom livet.
Många tycker du ofta är kall men jag, jag tycker du är het. Du är så vacker, så bedårande, så....makalös. Du berör som ingen annan. 
Det har sagts många gånger att du snart skulle komma, men du kom aldrig. Varför väntade du så länge? Har du inte märkt hur jag längtat efter att få möta dig, har du inte sett hur jag pratat om dig, drömt om dig? Jag har sagt så mycket om dig till dem jag känner... Mina vänner hade nog snart trott att du bara funnits i min fantasi om du hade väntat mycket längre men så igår så kom du.
När jag såg dig närma dig så började jag hoppas, men var samtidigt rädd att du skulle välja någon annan. Men du valde mig.. och du tog mig med storm. Jag njöt varje sekund du var hos mig, varje liten bit av dig som rörde mig. När du var över mig så försvann alla problem som fanns runt omkring.  Du stannade länge, längre än du brukar. Var det för att kompensera alla de gånger som du inte kommit? 
Sättet som du rörde vid mitt hår, som du smekte min kind, som du omslöt mig... att vara ute på ängen med dig... det finns inga ord som kan beskriva denna stund. Hur jag än försöker så räcker orden inte till. Stunden var fantastisk och helt värd den långa väntan. När du försvann så lämnade du mig med en frid som jag inte känt på väldigt länge...
Tack för den underbara stunden vi hade tillsammans...älskade hällregn. 


Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0