hellinken

Jag har väntat dig så länge, var har du varit hela mitt liv? Vi har mötts några gånger men då har det kännts som att du snarare kommit för någon annans skull... men ändå har jag likt förstummat beundrat dig när du kommit.  Jag har väntat på att du skulle komma och möta mig på min vandring genom livet.
Många tycker du ofta är kall men jag, jag tycker du är het. Du är så vacker, så bedårande, så....makalös. Du berör som ingen annan. 
Det har sagts många gånger att du snart skulle komma, men du kom aldrig. Varför väntade du så länge? Har du inte märkt hur jag längtat efter att få möta dig, har du inte sett hur jag pratat om dig, drömt om dig? Jag har sagt så mycket om dig till dem jag känner... Mina vänner hade nog snart trott att du bara funnits i min fantasi om du hade väntat mycket längre men så igår så kom du.
När jag såg dig närma dig så började jag hoppas, men var samtidigt rädd att du skulle välja någon annan. Men du valde mig.. och du tog mig med storm. Jag njöt varje sekund du var hos mig, varje liten bit av dig som rörde mig. När du var över mig så försvann alla problem som fanns runt omkring.  Du stannade länge, längre än du brukar. Var det för att kompensera alla de gånger som du inte kommit? 
Sättet som du rörde vid mitt hår, som du smekte min kind, som du omslöt mig... att vara ute på ängen med dig... det finns inga ord som kan beskriva denna stund. Hur jag än försöker så räcker orden inte till. Stunden var fantastisk och helt värd den långa väntan. När du försvann så lämnade du mig med en frid som jag inte känt på väldigt länge...
Tack för den underbara stunden vi hade tillsammans...älskade hällregn.